Låt mig få förklara min seminarieledare: har nog inte köpt nya kläder på 20 år, tjocka 80-tals brillor, överkamning och en liten ölmage. Han är extremt negativ och ser bara problem i allt. Man får inte dricka kaffe eller vatten på hans seminarium heller för den delen...
Hela poängen med ett PM-seminarium är att låta alla gå igenom sitt arbete. Beskriva vad man ska skriva om, vad syftet är, metoder, frågeställningar osv osv. För att kunna få feedack av sina kurskamrater. Men framför allt för att läraren ska kunna få säga sin mening. Men när en timme har gått har endast 5 stycken av klassens 20 studenter fått chansen att gå igenom sitt arbete. Tror ni övriga 15 hinner göra sitt under sista timmen?Nej...läraren har så dålig stuktur på sin lektion så många går därifrån utan att få några synpunkter på sitt arbete!
Dom som väl får presentera sitt arbete (bl.a jag och Pollan) får en massa negativa kommentarer av läraren. Han ser endast problem i allt. Detta gör att många börjar argumentera mot läraren, eller sucka och bli sura. På honom. Undrar hur läraren ser på sin pedagogik? Detta är ju trots allt en lärarutbildning! En lärare ska se möjligheter i alla situationer, inte se en massa problem i allt. Det är problem i allt allt allt. Gud vad roligt det är att sitta på hans seminarium! Gud vad entusiastisk man är nu i sitt vidare arbete med uppsatsen!
Jag och Pauline blev så irriterade efter seminariet så vi satt en stund vid datorn och sen åkte vi hem. Lusten fanns ej....
Jaja...nu har jag klagat klart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar